Kapitalismen i kris

Det går inte att komma i närheten av en tidning utan att mötes av krigsrubriker om ekonomin. Som vanligt är det händelser i USA som drabbar oss andra. Det brukar handla om amerikanernas ambitioner på världsherravälde med krig och väpnade attacker i spåren. Men nu är det kapitalismens härjningar där vinsterna privatiseras och skulderna socialiseras.
Myten om den självreglerande finansmarknaden har kraschat och nu ropar man i högan sky på staten som räddaren. Lika högt som man förr hojtade om att staten och politiken inte skulle lägga sig i utan låta marknaden sanera sig själv.
Surt sa räven för alla finans- och bankdirektörer som under årens lopp plockat ut skyhöga vinster och bonusar. Medan vi vanliga medborgare såg våra sparpengar gå upp i rök.
Det här är också ett stort underkännande för det politiska systemet. I USA sitter de folkvalda och röstar mot ett krispaket i eget intresse i stället för att se till medborgarnas. Hade det inte varit val snart - då ser man förstås om sitt eget hus - hade de röstat annorlunda, säger de utan en skammens rodnad på kinden.

Politik här och där

Det politiska engagemanget och valdeltagandet minskar i många demokratier. Människor tror på demokratin men är alltmer misstänksamma mot politiker och partier. Det var utgångspunkten när den brittiska statsvetaren Colin Hay talade på ABF i går. Han kom nyligen med en bok i ämnet Why we hate politics?

Jag känner inte riktigt igen mig i Hays resonemang. Som politiker stöter jag dagligen på människor som inte alltid säger att de vill diskutera politik, men de har mängder av åsikter om sådant de tror att jag kan påverka. De kanske inte alltid har färdiga lösningar men de tror i alla fall att också ett litet parti som vårt kan göra skillnad.

Men Hay utgår från brittiska förhållanden och jag är ganska säker på att vi i Sverige har en större tilltro till politiken. Jag läste några uppmuntrande ord av en statsvetare häromdagen:

"Svenska väljare är inte bara ovanligt ideologiska. De är ovanligt vänsterorienterade. Internationella opinionsundersökningar visar att acceptansen för höga skatter och efterfrågan på offentliga lösningar och omfördelning är större i Skandinavien än utanför."

Det känns fint och hedervärt att vara en representant för svenska väljare!

Gullis kamp mot medicinen

Jag läser i tidningen att Gulli, 78, återkommit till livet. Felaktig medicinering i elva långa år hade utlöst en allt svårare demens. Nu var hon döende och kunde inte längre ta sin medicin. Det blev hennes räddning.

Hur kan detta hända? Uppenbarligen har ingen under elva år kommit på tanken att det var biverkningar av medicinen som framkallat Gullis demens. Då är det något som är fel i grunden.

Jag tänker på borgarnas ständiga prat om valfrihet och patientnytta. Men vem tog ansvar för Gulli? Det är läkaren som har förskrivningsrätten och som också måste veta hur man kan undvika sådana här grova misstag. Rimligtvis ska alla patienter, i synnerhet äldre som ordineras flera olika läkemedel, ha en läkare som tar ett helhetsansvar. Det måste alltid finnas någon som slår larm!

Det är också tydligt att det främst är äldre kvinnor som drabbas av felmedicinering. De lever längre, hinner få fler sjukdomar och får inte alltid samma uppmärksamhet som männen när de söker vård.

Martina gör skillnad på barn

I dag öppnar barnsjukhuset Martina på Östermalm i Stockholm. Det låter som en bra nyhet för en landstingspolitiker men i själva verket är det ett nederlag. Martina är nämligen inte till för alla barn utan bara för dem vars föräldrar tecknat en privat barnsjukvårdsförsäkring. Annars får de betala 1 400 kr vid dörren.

När vi lät Synovate fråga drygt tusen personer i Stockholm län vad de tyckte om det här fick vi ett klart och tydligt svar: 67 procent anser att det är fel att Martina kan neka barn vård om föräldern inte har en försäkring eller kan betala vad läkarbesöket kostar.

De som har det sämst ställt är de mest negativa till det privata barnsjukhuset. Samtidigt som de med goda inkomster och hög utbildning är mycket mer positiva. Det här är ett tydligt mått på hur klyftorna i samhället ökar.

De som väljer att gå till Martina är antingen missnöjda med landstingets barnsjukvård eller tror helt enkelt att en dyrare patientavgift ger bättre vård och bemötande. Det är kritik som vi måste ta till oss. Vi behöver satsa mycket mer på att rusta upp barnsjukvården, i synnerhet i områden där ohälsan är utbredd.

Heja Olle!

Om man inte passar in i de högkyrkliga ramarna spelar det ingen roll att man söndag efter söndag fyller sin kyrka med människor.
Ett antal moderater och folkpartister i kyrkorådet i Katarina församling har bestämt sig för att till varje pris stoppa utnämningen av Olle Carlsson till kyrkoherede. För dem är administrativa meriter viktigare än en präst som välkomnar alla människor, i synnerhet de som är i störst behov av värme och kärlek. Under åren som präst i Allhelgonakyrkan har Olle gjort mer för hemlösa och missbrukare än alla andra kyrkliga församlingar tillsammans. Han står för det sanna kärleksbudskapet och visar i praktiken att andlighet handlar mycket om gemenskap och solidaritet.
Men alla dessa människor som strömmade till, blev de kanske för många och för stökiga? Är det en sådan rädsla som driver de borgerliga i kyrkorådet som hellre vill ha en god administratör än en kyrkoherde som förmedlar andlighet.
Slå upp dörrarna till Katarina kyrka Olle och lycka till! Du kommer att fixa det här!

Så odemokratiskt!

Alliansen i landstinget har bråttom, så bråttom att de stressar fram beslut i viktiga frågor utan att ge oss i oppositionen tid att reagera. I dag beslutade landstingsstyrelsen i ett ärende som rör fleråriga avtal för sjukhusen. En viktig fråga där vi behövde tid för diskussion och förankring i vår partigrupp. Men alliansen gav oss ett bud i går kväll som vi skulle svara på till klockan nio i morse.
Så fungerar "demokratin" i Stockholms läns landsting under ledning av det moderata finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd.

Rena sprutor också viktigt

Socialstyrelsen vill att det ska bli lättare för heroinister att få medicinering med metadon eller subutex. Det är ett mycket bra initiativ. Brottsligheten minskar när fler behandlas med metadon och självklart har missbrukare lika stor rätt till medicinering som andra grupper.

Ett viktigt komplement är tillgången till rena sprutor.
Tillsammans med andra v-politiker i landstinget besökte jag förra veckan sprututbytesprogrammet i Malmö. Där arbetar man också aktivt med att motivera missbrukare till behandling och erbjuda dem olika hälsoinsatser. Tack vare sprututbytet har spridningen av hiv hållits ner i Malmö. Inga nya hivpositiva missbrukare har upptäckts i programmet på sex år. Men en affisch på mottagningen varnar dem som tänker besöka Stockholm. Här har ett femtiotal missbrukare smittats med hiv det senaste året.
Jag önskar att de politiker som av moralistiska skäl vägrar ge missbrukare tillgång till rena sprutor lyssnar på dem som vet vad det handlar om, till exempel Christina Paulsrud, ordförande för Brukarföreningen Stockholm.

Hälsan är inte jämställd

Könets betydelse för hälsa, sjuklighet och behandling har blivit alltmer uppenbar. Kvinnor drabbas oftare av brister och problem i vården och har sämre tillgång än män till vård inom en rad olika områden. Det kan handla om att kvinnor får vänta längre på hjärtoperation eller att de får äldre och billigare läkemedel.

En del läkemedel påverkar kvinnor annorlunda än män. Medicin som minskar risken för hjärtattack hos män kan ha helt motsatt effekt för kvinnor.

Ledgångsreumatism är av okänd anledning ungefär tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Och på lång sikt försämrar sjukdomen livskvaliteten mer hos kvinnor än hos män.

Kvinnor och män behandlas på lika villkor utifrån läkarnas perspektiv. Men man har kanske inte känt till att smärtan kan vara värre för kvinnor än för män. Vi behöver tänka ännu mer på genusperspektivet när vi diskuterar hur hälso- och sjukvården ska bli bättre.

Kluvna tungor om avknoppningar

Häromdagen meddelade alliansen att det blir ett tillfälligt stopp för avknoppningar i landstinget.

Tidigare har bland annat Statskontoret och nu också EG-rätten slagit fast att det är olagligt att sälja billigt till personal och att också andra än anställda måste få lägga bud på verksamheterna.

Men nu har bland annat Kista vårdcentral fått auktorisation för avknoppning. Hur ska vi tolka det? Fortsätter maskineriet som om ingenting hänt?

Vi har länge krävt att alliansens utvecklingskansli som ska hjälpa avknopparna ska avvecklas och att pengarna kommer den landstingsdrivna vården till godo. Till en kostnad av 35 miljoner bara i år har kansliet ägnat sig åt verksamhet som egentligen varit regelvidrig.

Nu får papperslösa i Stockholm akutvård!

Nu har landstingsalliansen äntligen gått med på att erbjuda alla papperslösa rätt till akut och omedelbart nödvändig vård. Det stod klart i går när finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (m) besvarande vår interpellation. Jag är glad över att de mest rättslösa i samhället nu får akut vård på samma villkor som alla andra. Det är helt klart att moderaterna tagit intryck av våra ihärdiga uppvaktningar om vård för papperslösa. Det är inte ofta jag berömmer finanslandstingsrådet men i det här fallet har hon helt rätt när hon säger att personalen inom sjukvården inte ska bedriva asylpolitik utan ge människor den medicinska behandling de behöver. Men i våras hade hon en helt annan uppfattning när hon sade att vård för papperslösa riskerar att urholka asylrätten.

Stockholm blir det tredje länet som inför rätt till akutsjukvård för papperslösa efter region Skåne och Jönköping. Förhoppningsvis kommer nu andra landsting att fatta liknande beslut så att papperslösa i hela landet behandlas på samma humana sätt.

Vi måste rädda folktandvården!

I dagens landstingsfullmäktige frågade jag Gustav Andersson (c) hur han ser på de utmaningar som inkommit mot folktandvårdskliniker runt omkring i länet. Men det var lönlöst att få ett svar.
Det kan inte vara någon slump att det i juni inkom flera utmaningar mot folktandvården. Det var efter att bland annat Statskontoret kommit fram till att avknoppningar av offentlig verksamhet strider mot lagen.
Tre företag utmanar sammanlagt sju folktandvårdsmottagningar. Det internationella riskkapitalbolaget Smileco vill ta över Karlaplan. Praktikertjänst vill också ha Karlaplan samt Mörby C och Danvikstull. Mörby Dental Group AB har utmanat Enebyberg, Vallentuna, Mörby C, Täby och Täby kyrkby.
Gustav Andersson har hela tiden velat föra in riskkapitalföretaget Smileco på den svenska tandvårdsmarknaden. Här ser han nu en möjlighet att göra sig av med Karlaplans folktandvård och öppna för Smileco.