onsdag 11 februari 2009

Hot och diskproblem i vården

Det händer mycket inom vården men ibland undrar jag hur mycket tid som går åt till sånt som inte har med diagnos och behandling att göra. I dag kan vi till exempel läsa hur chefen på Radiumhemmet mejlhotat flera professorer. Bakgrunden är att professorerna vill att den tillträdande chefen för cancervården i länet ska vara cancerläkare, vilket nuvarande chef - han som hotar - inte är. Och därför skickar han otrevliga och insinuanta mejl. Stämningen på Radiumhemmet är förstås inte på topp och alla anställda påverkas självklart av den pågående konflikten.
En helt annan konflikt av olöslig art har man inom psykiatrin nordväst i Stockholm. Där vill ingen plocka upp ur den gemensamma diskmaskinen. Sjukvårdspersonal ska inte hålla på med städning hävdar man och det argumentet låter ju rimligt. Men här handlar det om en diskmaskin. Vem är då närmast lämplig att ta vara på läkarnas disk? Sjuksköterskor, kuratorer, undersköterskor, vaktmästare? Det ingår sannolikt inte i någons befattningsbeskrivning. Så är inte det enklaste att var och en fixar sin egen disk? Då får alla tid att syssla med det de egentligen är anställda för och arbetsplatsen undviker en inflammerad konflikt. Men kanske är det inte så enkelt och självklart?

fredag 6 februari 2009

Avesina i olika skepnader

Vårdkoncernen Avesina har dragit på sig en hel del kritik på sistone. Koncernen bedriver bland annat Flyktingmedicinskt centrum som nu fått en månad på sig att rätta till en mängd fel och brister efter skarp kritik från Socialstyrelsen. Bland annat har hiv-prover förväxlats och feltolkats och man har missat att utreda flera fall av smittsam tbc.
Dessförinnan hade Avesina utmärkt sig genom väntetid på 30 veckor för att få en hörapparat utprovad.
Mot den bakgrunden var det inte så konstigt att landstinget inte ville ha med Avesina i en ny upphandling av analystjänster. Men så kan man inte göra, säger länsrätten och gav landstinget bakläxa. Det var nämligen ett systerbolag - Avesina Specialistvård AB - som ville lägga bud. Sen spelade det tydligen ingen roll att det var samma personer i ledningen.
Att lagen skyddar privata vårdgivare som uppenbarligen missköter sig är upprörande. Här gäller tydligen företagarnas bästa framför patienternas.

onsdag 4 februari 2009

Kamp mot cancern

I dag är det Världscancerdagen och vi bör alla stanna upp ett tag och begrunda hur vi kan bekämpa och förebygga denna folksjukdom. 80 000 personer i Stockholms län har eller har haft diagnosen cancer. Och varje år tillkommer 10 000 nya fall. Av dem som drabbas av sjukdomen överlever allt fler men samtidigt blir befolkningen äldre och fler kommer att dö av cancer.
Så vi är många som blev mycket illa berörda av beskedet om kraftiga besparingar i cancervården. Såväl förebyggande cancervård som vård av dem som redan fått sjukdomen måste få kosta pengar och besparingar slår direkt mot patienterna.
Samtidigt som cancerfallen ökar, framför allt bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män, skulle en fjärdedel av cancefallen i Sverige kunna förhindras med bättre prevention. Och här ligger ett tungt och viktigt ansvar på oss politiker. Och viktiga frågor måste få kosta!

måndag 2 februari 2009

Livsfarliga grepp i psykvården

Vid två dödsfall inom psykiatrin förra året användes förbjudna grepp som innebär att den som ligger ner på mage med händerna låsta utsätts för tryck på ryggen. Så dog 45-årige Mats på Södertälje sjukhus och utvecklingsstörde Johan 32, på psykakuten i Karlstad.
Jag drar mig till minnes Amnestys kritik för några år sedan i samband med Osmo Vallos död i en trappuppgång, just i Karlstad. Det ledde så småningom till att polisen slutade använda metoden men inom psykvården har man uppenbarligen inte uppmärksammat hur farlig den är, trots att greppet är förbjudet enligt handboken. Men ansvarig chef säger till Ekot att man får bryta mot riktlinjerna förutsatt att man dokumenterar varför man gör det.
Återigen en chef som i stället för att erkänna brister och lova att ta itu med dem, sticker huvudet i sanden som om ingenting hänt.
I fallet Jonas, som dog för ett år sedan, har ännu ingen åtalats. Det är skrämmande!